Chocken har inte lämnat oss att Hans ”Hasse” Lagerqvist har, efter en tids sjukdom, gått bort 22 juli i en ålder av 79 år. Närmast sörjande är hans sambo Yvonne, släkt och många vänner.
Hasse var mitt uppe i inomhussäsongen i sin gren stavhopp när sjukdomen slog till. Han hade just vunnit veteran-SM och skulle delta vid veteran-VM i Polen.
Det ovanliga men för Hasse det naturliga var att han efter sin elitkarriär med SM-tecken, svenska rekord och placeringar vid EM och OS (VM fanns inte än) fortsatte att tävla i veteranklasserna. Finns det någon motsvarighet att efter många år i världstopp fortsätta i världselit som veteran, en tidshorisont på 50 år!?
Hasse ingick in den grupp svenska stavhoppare i världseliten i slutet av 60-talet och början på 70-talet med John-Erik Blomqvist och Kjell Isaksson. Stavhoppet hade revolutionerats i och med övergång till glasfiberstavar. Hasse var på väg att revolutionera längdhoppet med att föreslå och praktisera volthopp, men den stilen godkändes inte.
Hans veterankarriär torde vara unik.1994 slog han t ex världsrekord i 50-årsklassen med 4.20 m. De 25 år som följde dominerade Hasse stavhoppseliten för veteraner jorden runt med rekord och mästerskap. Hans nätverk av friidrottsvänner var enormt.
Redan för 10 år sedan kunde han berätta om ett mycket ungt stavhoppslöfte, Armand Duplantis, son till vännen och stavhopparen Greg. Hasse berömde redan då Armands teknik som han utövade i en specialbyggd stavhoppställning i familjens trädgård i Florida. Så sent som förra året coachade Hasse Armand inför hans fantastiska EM-seger.
Den legendariske finlandssvenske rikstränaren Gusti Laurell påpekade för många år sedan: ”Det finns ingen som Hasse i hela världen som kan så mycket om stavteknik som också har möjlighet att föra sina kunskaper vidare till utövarna”.
Vi vill påminna om Hasses betydelse i vår förening. Hasse var vår första manliga Fadderstipendiat 1968, ett stipendium som redan då delades ut till både ett manligt och ett kvinnligt friidrottslöfte. Hasse var styrelseledamot 1990 till 2018. Hans förankring som aktiv, tränare och ledare från lokal till internationell nivå gav ett djup i hans synpunkter och inlägg. Hasse hade en vidsyn och sakkunskaper utan åthävor som fick oss att lyssna noga.
Han var ett exempel på den länk som finns mellan olika generationer friidrottare i vår förening med mödor och glädjeämnen som gemensam nämnare. Hans omtanke och stöd till den åldrande sprintern och vännen Anna-Lisa, olympier 1952, liksom Hasse en verklig globetrotter, var självklart för honom.
Vid SM-tävlingarna runt om i landet missade inte Hasse att följa den nya generationen stavhoppare. Vem var kvar på i arenorna allra längst på kvällarna om inte Hasse? Han ville följa stavhoppsförsöken för både män och kvinnor till slutet, och förstås finalerna.
Han tävlade in i det sista bara dagar före sjukdomen överraskande slog till. Vilken gnista!
Hans Lagerqvist fattas oss, hans vänlighet och värme kommer vi att minnas länge, länge.
Friidrottens Stora Grabbar & Tjejer, genom Anne-Marie Nenzell
Tänk gärna på Hans Lagerqvists minnesfond för utveckling av svenskt stavhopp, c/o Friidrottens Stora Grabbar & Tjejer Pg 250478-5. Märk er gåva med ”Hans Lagerqvist”
Jubileumsboken
/i Nyheter /av Rajne SöderbergJubileumsstipendier
/i Nyheter /av Rajne SöderbergMed anledning av vår förenings 90-års-jubileum har vi beslutat att tilldela våra världsatleter, som aldrig erhållit vårt fadderstipendium, Daniel Ståhl och Simon Pettersson, vardera 10 000 kronor i träningsbidrag.
Dessutom vill vi uppmärksamma deras tränare, Vesteinn Hafsteinsson, som hjärnan bakom deras och svensk diskus höga klass, med vårt tränarstipendium Hägg-Andersson Albacken på 20 000 kronor.
Fadderstipendiater 2021
/i Nyheter /av Rajne SöderbergFöreningens ekonomi har utvecklats positivt under året som gått. Vi vill därför uppmärksamma fler än vanligt med ett stipendium. Fyra lovande ungdomar kommer att erhålla 10.000:- vardera i träningsbidrag. Dessa är:
Axelina Johansson, Hässelby SK, Vanessa Kamga, Uppsala IF, Emil Millán de la Oliva, Eskilstuna FI och Carl Bengtström, Örgryte IS.
Vår förening är värd att fira – boka in 90-års jubileet vid Finnkampen
/i Nyheter /av Rajne SöderbergDet var snart 90 år sedan det allra första årsmötet hölls för en kamratförening som fick namnet De Stora grabbarna. Redan 1928 hade idén kläckts, möten hållits för att främja fortsatt kontakt och kamratskap som fanns hos dåvarande friidrottare – som det då hette allmänna idrottare -som redan då fått friidrottens hederstecken.
Det var inte bara friidrotten som bildade kamratföreningar kallade stora grabbar. Men vår förening är den enda som fortfarande är aktiv med stipendieutdelningar och samlingar samt med inte minst med ett förnyat namn Friidrottens Stora Grabbar & Tjejer.
De 90 åren ska vi fira lördagen den 4 september med jubileumsmiddag i samband med Finnkampen på Stockholms Stadion.
Närmare information om hotellbokning, programpunkter och om jubileumsboken som trycks till jubileet presenteras i vårens nummer av tidningen.
Boka in jubileet 4 september även du, redan nu!
Vår samling vid SM inställd – årsmötet flyttas till 17 september
/i Nyheter /av Rajne SöderbergPå grund av Corona-pandemin avgörs SM i år utan publik. Det blir därför inte meningsfullt att ha någon samling för Friidrottens Stora kring SM och ej heller att genomföra årsmötet då. Styrelsen har därför, i enlighet med rådande möjlighet att avvika från föreningsstadgar, beslutat att skjuta på årsmötet till 17 september och hålla det i Stockholms Stadions lokaler med möjlighet till samling med armlängds avstånd.
Vi erbjuder visning av nya Walk of Fame vid Stockholms Stadion och även lättare förtäring.
Anmälan för deltagande är obligatorisk och görs lättast på denna sida under fliken Årsmöte, där ni också finner kallelse och dagordning, eller mail till info@friidrottensstora.se senast 3 september.
Stipendiat Bianca
/i Nyheter /av Rajne SöderbergStipendiat Wictor
/i Nyheter /av Rajne SöderbergFadderstipendiater 2020
/i Nyheter /av Rajne SöderbergSedan 1968 har Friidrottens stora grabbar och tjejer varje år delat ut sitt sk fadderstipendium till en lovande pojke och flicka. I takt med att våra förvaltade fonder ökat i värde har summorna ökat, i år delar vi ut 10.000:- per stipendium.
Årets stipendiater är mångkamperskan Bianca Salming och kulstötaren Wictor Petersson, som båda hunnit en bra bit på väg mot Friidrottens Stora.
Vi har intervjuat dem om deras idrottstillvaro och målsättningar:
Bianca är medlem i Turebergs IF och trivs väldigt bra där. Hon har bestämt sig för att satsa på mångkamp, höjdhoppet får bli en stark bonusgren i sammanhanget. Bianca är ambitiös även utanför idrotten, hon pluggar fn upp sina studentbetyg för kommande studier och jobbar deltid på ett produktionsbolag inom media, men fokus ligger på mångkampande. Hon har höga mål, det kortsiktiga är att förbättra sig på bred front, men med något större insats på att förbättra snabbheten. Detta bör ge omkring 6.200 poäng, om det nu blir några tävlingar detta år. På sikt ser hon 6.500 poäng som fullt realistiskt. Vi håller tummarna för detta och önskar lycka till!
Wiktor började träna friidrott i MAI i femtonårsåldern, och han är stolt över att vara medlem i Sveriges bästa klubb. Tidigt stor och stark var det naturligtvis kast som blev aktuellt. Wiktor fick tidigt kontakt med Staffan Jönsson, fd 60-m kastare i diskus, och det samarbetet är Wiktor väldigt nöjd med. Han satsar fn på heltid på sin idrott, beslut om studier eller yrkeskarriär ligger en bit bort. Wiktor gjorde stora framsteg 2019 och har under inomhussäsongen 2020 ytterligare flytta fram sin position. Med 21.15 är han nionde man på världslistan. Han är 193 cm lång och väger fn 128 kg, så måtten finns för ännu större bragder.
Hans Lagerqvist till minne
/i Nyheter /av Rajne SöderbergChocken har inte lämnat oss att Hans ”Hasse” Lagerqvist har, efter en tids sjukdom, gått bort 22 juli i en ålder av 79 år. Närmast sörjande är hans sambo Yvonne, släkt och många vänner.
Hasse var mitt uppe i inomhussäsongen i sin gren stavhopp när sjukdomen slog till. Han hade just vunnit veteran-SM och skulle delta vid veteran-VM i Polen.
Det ovanliga men för Hasse det naturliga var att han efter sin elitkarriär med SM-tecken, svenska rekord och placeringar vid EM och OS (VM fanns inte än) fortsatte att tävla i veteranklasserna. Finns det någon motsvarighet att efter många år i världstopp fortsätta i världselit som veteran, en tidshorisont på 50 år!?
Hasse ingick in den grupp svenska stavhoppare i världseliten i slutet av 60-talet och början på 70-talet med John-Erik Blomqvist och Kjell Isaksson. Stavhoppet hade revolutionerats i och med övergång till glasfiberstavar. Hasse var på väg att revolutionera längdhoppet med att föreslå och praktisera volthopp, men den stilen godkändes inte.
Hans veterankarriär torde vara unik.1994 slog han t ex världsrekord i 50-årsklassen med 4.20 m. De 25 år som följde dominerade Hasse stavhoppseliten för veteraner jorden runt med rekord och mästerskap. Hans nätverk av friidrottsvänner var enormt.
Redan för 10 år sedan kunde han berätta om ett mycket ungt stavhoppslöfte, Armand Duplantis, son till vännen och stavhopparen Greg. Hasse berömde redan då Armands teknik som han utövade i en specialbyggd stavhoppställning i familjens trädgård i Florida. Så sent som förra året coachade Hasse Armand inför hans fantastiska EM-seger.
Den legendariske finlandssvenske rikstränaren Gusti Laurell påpekade för många år sedan: ”Det finns ingen som Hasse i hela världen som kan så mycket om stavteknik som också har möjlighet att föra sina kunskaper vidare till utövarna”.
Vi vill påminna om Hasses betydelse i vår förening. Hasse var vår första manliga Fadderstipendiat 1968, ett stipendium som redan då delades ut till både ett manligt och ett kvinnligt friidrottslöfte. Hasse var styrelseledamot 1990 till 2018. Hans förankring som aktiv, tränare och ledare från lokal till internationell nivå gav ett djup i hans synpunkter och inlägg. Hasse hade en vidsyn och sakkunskaper utan åthävor som fick oss att lyssna noga.
Han var ett exempel på den länk som finns mellan olika generationer friidrottare i vår förening med mödor och glädjeämnen som gemensam nämnare. Hans omtanke och stöd till den åldrande sprintern och vännen Anna-Lisa, olympier 1952, liksom Hasse en verklig globetrotter, var självklart för honom.
Vid SM-tävlingarna runt om i landet missade inte Hasse att följa den nya generationen stavhoppare. Vem var kvar på i arenorna allra längst på kvällarna om inte Hasse? Han ville följa stavhoppsförsöken för både män och kvinnor till slutet, och förstås finalerna.
Han tävlade in i det sista bara dagar före sjukdomen överraskande slog till. Vilken gnista!
Hans Lagerqvist fattas oss, hans vänlighet och värme kommer vi att minnas länge, länge.
Friidrottens Stora Grabbar & Tjejer, genom Anne-Marie Nenzell
Tänk gärna på Hans Lagerqvists minnesfond för utveckling av svenskt stavhopp, c/o Friidrottens Stora Grabbar & Tjejer Pg 250478-5. Märk er gåva med ”Hans Lagerqvist”
Finnkampsbiljetter
/i Nyheter /av Rajne Söderberg